Jag kom faktiskt att tänka på hur livet har förändrats. på många sätt.
men det gör det ju såklart. På söndag har jag bott här på S:t persgatan
i ett år. fan vad fort det har gått. och det har hunnit hända så mycket under
den tiden. Men det har också hänt en bra massa saker under de senaste åren.
allt är så förändrat och jag har självklart svårt att acceptera att allt går vidare och
förändras. Allt förr kändes så bra, naiv som man är. Nu känns allt lite grått på nåt
sätt. jag vet inte riktigt. jag tänker antingen bakåt eller framåt i tiden nu. 
jag vill sluta skolan, ha ett fast jobb, flytta hemifrån, bo med min bejbi och bli stor.
Ha en lägenhet som jag bestämmer över, laga min egen mat, ta hand om mig själv.
Ha en liten kissemiss och gosa med jakob. så skulle jag vilja att livet ser ut om 1½ år.
Kommer det göra det då? förmodligen inte. jag har så många drömmar. Om 1½ år bor jag
hemma, pluggar, har ingen egen lägenhet, ingen kisse och bor inte med bejbi.
Livet är rätt tråkigt ibland. men man kan inte leva i nån jävla fantasivärld hela tiden.
just face it, man får nästan aldrig som man vill. alltid är det nåt som hindrar en.

jag måste äta chips ikväll känner jag, bara så ni vet det.
yes.

jakob kom hem nu...

/ A.