Jag tror att vi människor har en rätt snedvriden bild av oss själva som
varelse ibland. hur lätt är det att alltid göra rätt? vi är inte några perfekt
felfria objekt. vi gör fel, vi ångrar saker, för vi är skapta så ! och vi är skapta
för att kunna rätta till våra fel, för vi har fått känslor. men ibland går det fel.
Sätt inte för höga krav på dig själv som människa och på dina medmänniskor.
vi är ju bara människor. vi lär oss av våra misstag? intressant fråga...

Kan ju lika gärna fortsätta på mitt deeptalk.
Ibland önskar jag att saker och ting var annorlunda.
bara för en liten stund. att jag var någon helt annan stans,
med andra förutsättningar, men ändå som mig själv. fast
det hänger ju självklart på mig själv till största del. när jag är
ensam är jag oftast någon annanstans, långt bort i tankarna.
Varför? för att det är tryggare så. det är väl mitt sätt att må bra.
jag har alltid varit sån, tänkt tillbaka på saker som har hänt,
saknar det som var förut, eller längtar till något längre fram,
även om det inte är något som är inplanerat. det kanske kallas
att drömma.

men i allvarets stund har jag oftast båda fötterna på jorden ändå.
och det är ett stort ansvar att vara människa.

/ A.